denna kommentar är Viktig därför

lägger jag den som ett inlägg

och det är klart Ingela att du älskar din son.... dessa aktiva och uppfinningsrika barn är svåra att inte älska

de har löningar på saker som vanliga oadhd are inte någonsin kommer på fortsätt kämpa och jag vet en jätte bra och duktig Dr om du mailar mig så ska jag ge dig mera info

sluta inte kämpa och det är inte ditt barn det är fel utan vart samhälle som är inskränkt och så fullt av fördomar....

carinaikonen@hotmail.com

ingela sa...

ok, måste bara kolla nu. skrev innan men var tvungen att skaffa ett konto så att jag vet inte om de försvann det jag skrev till dig innan.

den 12 oktober 2008 03:13

ingela sa...

oj oj oj, allt försvann så jag får ta om det fast nu får jag nog det inte på samma vis som jag lagt upp det i förra jag skrev som försvann försöker igen då:

Ville skrika högt!

Kollade på kalla fakta idag på nätet. Jag blev så upprörd så att jag skakade. Det handlade om Morgan som blivit omhändertagen för att han var för tjock.
Kände igen denna situation med soc men bara skillnaden att jag ville ha hjälp för min son som jag misstänker ha ADHD. Detta är helt jä...la sjukt. soc tror inte på ADHD och man fick egenom ett LVU på förmodningar,antagenden o tyckanden även manipulation av dagis o frita personal för att få med sig dem.

Jag älskar mitt lilla yrvänder utan ADHD är det ju inte han, han är så uppfinningsrik o så smart.

men som han blir behandlad idag av sin skola där han går så är det under all kretik.

Min son hade gapat i klassrummet. Händelse: Han kommer in i klassrumet en kompis frågar, vart har du varit.- Käften, svarar min son då. varpå han åker ut från klassrumet o får stå i trappen där han står o inte fattar ett dugg mer än att fröken är dum.

Han behöver gajdning o förståles över sig själv men hur ska han kunna få det när vi blivit krossade som familj av soc. o de inte tror på att ADHD finns.
Jag har bett dem kolla upp socialstyrelsens kunskapsöversikt av ADHD men det fick jag avslag på, jag fattar inte hur det kan få gå till på detta viset idag när det finns hjälp att få, fast då gäller det ju förstås att hamna hos rätt personer som vet att detta finns.
så nu lider jag så mycket med min son eftersom jag vet att det finns hjälp att få men att soc står ivägen för att han skall kunna få den. Har mailat experten Christoper Gillberg idag så får vi se om han kan hjälpa till i detta så att min son kan få den hjälpen han så väl behöver.
hur ska min son kunna använda sig av sina styrkor när han bara blir tagen för ouppfostrad,stökig o bråkig. Mitt hjärta blöder för honom. vi ska på rättengång snart men eftersom jag inte litar på systemet så skulle det inte förvåna mig om soc vinner, men jag kommer inte att ge mig, mitt barn ska hem i tryggeheten igen så att han kan få förståelse för den han är.

den 12 oktober 2008 03:34

ingela sa...

Oj då, glömde en sak.
Det soc inte heller lyssnar på är att ADHD är genrelaterat, alltså kan gå i arv.

Min sons pappa har nyligen fått diagnos ADHD han äter concerta.

Han vet om någon hur det är att bli utstött för att man inte är som alla andra. han fick ingen hjälp förens i vuxen ålder o när han var liten visste man ju inte så mycket om detta, men nu idag när det finns hjälp att få så är det under all kretik att en myndihhet med makt sätter stopp för att ett barn ska få hjälpen som finns att få.

Då undrar jag soc beprövade mening: För barnets bästa.

jag anser att sätter man stopp för att hjälpa ett barn när det finns hjälp att få. Då är det inte för barnets bästa.

den 12 oktober 2008 03:51

malix sa...

hej Ingela herre gud!
vad jag känner mig dum nu det här med adhd är det viktigaste för mig för det är så många människor som kommer i kläm när det handlar om dessa för... streber som är förståsig påare.
jag skäms för att jag inte kollat min blogg innan och ber om ursäkt och jag kan hålla med dig soc om de blir fel kan vara ett kapitel för sig
vad jag brukar be dem som jag möter som har problem med soc göra är att fråga soc vad ni behöver göra för att bli kvitt dem och gör det dom vill ni ska göra men det är enkelt för mig att säga
men social tjänsten är ju till för att hjälpa människor det är deras jobb och det finns många änglar som brinner för sitt jobb inom denna instans sen finns de de som kanske inte borde visstas ute bland folk över huvud taget.

ADHD

Nu skäms jag rejält!!
ursch och fy
när jag en gång började att blogga så var det just dessa bokstäver som var spöken och jag tyckte det var viktigt att berätta om detta på ett mera vanligt sätt än vad som är på bup och alla föreningar mm mm. Nu säger jag inget ont om föreningar men det är inte min grej riktigt.... Jag är ingen förenings människa men jag tror att mina åsikter, och tankar och erfarenheter kan vara till hjälp för någon stackare eller i allafall mmm okey jag är inte ensam det finns flera än jag oj det kunde varit jag som skrev det mm....
detta ämne på denna blogg ligger mig varmt om hjärtat. det beror ju på att jag är en sådan där rörig koncentrerad snabb tänker INTE först utan endast i efterhand .....
Jag har tackat min lyckliga fe ängel eller vad det nu kan vara som gör att jag trotts mina svårigheter har ett ganska enkelt och härligt liv.
För det är inte självklart för mig att jag faktiskt har det så bra som jag har det.
under många år arbetade ja med ungdomar i klädd i en roll av behandlings assistent.
idag när jag ser tillbaka på mitt arbete med ungarna så kunde det inte varit en bättre behandlings assistent än jag för jag såg så mycket i dessa ungar och jag visste hur de tänkte jag kände deras oro jag upplevde samma frustrationer då de krävdes koncentration

för jag hade det inom mig inte för att jag själv visste det då men idag med mitt livspussel så har bitarna fallit på plats...
jag och människor med liknade upplevelser som jag haft är en skillnad emot andra som inte har vare sig bokstäver eller diagnoser. Vi är lite snabbare i våra tankar faktiskt så snabba att vi inte ens själva hinner med att tänka tankarna fullt ut
dessutom har vi inte alltid konsekvent tankar och vi lever ett snabbt liv massor av känslor massor av intryck som är både viktiga och oviktiga ramlar på oss hela tiden. fråga mig inte vad jag kände eller känner när något händer för när det händer då är inte jag där utan redan i nästa steg och till o med en mil därifrån det som händer har jag förlänge sen eller inte alls fattat att det var jag som orsakade för jag såg inte det som hände utan det var något annat jag var fokuserad på så är livet för mig.
Med tanke på dig Ingela som skrivit kommentarer på mitt första eller bland de första inlägg i denna blogg jag önskar så att det var något jag kunde göra för dig och jag tycker det är synd och skam att vi inte i detta samhälle kommit längre 1 barn i varje klass i varje skola är nog en fel prognos men i alla fall massvis med barn och ungdomar där ute har hela tiden misslyckats att göra bra saker för de har inte hunnit med att stanna upp. det borde vara krav på alla människor som jobbar med människor att de har kunskaper och utbildning i de neuvropsykiatiska funktionshindren
det finns så många förstå sig påare och som kan så mycket men de stannar inte upp och tittar p individen vad är det som gör att han eller hon beter sig så vad är det som gör att han alltid ställer till det i skolan för sig?? eller vad är det som gör att tjejen gör sig illa blir utnyttjad och alltid verkar komma i fel sällskap???
Nej istället skyller de på att föräldrar är dåliga de har inga gränser de skiter i sina barn .....

Har de någonsin funderat på vad det är som gör att mamman hela tiden ramlar för fel karlar super till det inte fixar upp sin ekonomi
ADHD och de andra funktionstillgångarna är ärftliga min farmor har adhd min pappa hade det jag har det min son har det vi är många i våran släckt som har det
Jag fick en gång härliga ord på vägen då min son var på utredning. för jag sa att jag kan svära på att jag vet hur han upplever det ,,
läkaren tittade på mig och sa jag du ska veta att jag tror dig för det är ju du som är den biologiska orsaken men du ska veta att din son kunde inte fått en bättre förälder för du vet hur det är att ha adhd både på utsidan och insidan
och det är därför du kämpar så det är därför du slåss så för du har fatta att de inte sett din son utan bara en skugga av det som är han.....
Vi alla människor är olika och vi alla behövs här på jorden vi är även vi en tillgång tyvärr så har adhdare oftas lite svårare att få chansen att växa glänsa och visa sina begåvningar för ni andra orkar inte riktigt med tempot men egentligen så är det detta tempo när det får glänsa och visas då är det en tillgång
Tänk om vi alla kunde se på människan i stället för det hon gör
vad vackra vi alla hade varit då vad bra vi alla hade varit vilka tillgångar vi hade varit för varandra
jag är glad och tacksam för att jag är lite annorlunda och mig själv jag älskar hela mig själv för den jag är och jag skulle inte vilja vara någon annan

ADHD????

Mulet och grått ute men ändå varmt . Ångesten över att semestern är över, har lagt sig. Livet ska nu återgå till sin gilla gång. Komma tillbaka till rutiner och det vanliga är egentligen helt ok. Om det har med adhd att göra, har jag ingen aning om. Men jag är en rutin kvinna. Stukturer och rutiner är något som jag måste ha i mitt liv. Utan rutiner och struktur funkar inte min vardag, det blir inget gjort, och dagarna går ut på att leka. Jag är ju så medveten om att rutiner i mitt liv är ett livnödvändigt ont, ändå är känsla av befrielse en härlig känsla att uppleva då semestern är ny. Befrielsen att kunna göra vad man vill, inte ha tider att passa, och inget planerat. Lika skönt är det när rutinerna är tillbaka. Det inrutade och det fyrkantiga är en trygghet som jag kan vila mig i. Trygghet är något som hela min kropp och själ skriker efter. Kanske är det som är adhd. Min kropp och mina tankar är så otrygga i sig själva så i det inrutade känner jag mig lugn. Min adhd ger ju mig ett virvelvarv av impulser som inte riktigt går att tygla allt går snabbt och händer så fort. Sen står jag där och funderar på hur kunde det gå till så här, eller hur blev det nu? En overklighet känsla som om det inträffade spelades upp på film eller som något jag just läst om känner jag ibland. Så det inrutade och rutinerna är nu välkomna även om det känns som om jag skulle kunna vara ledig ett helt år till.

ADHD conserta

har läst massor om mediciner mot adhd idag, nu börjar jag bli rädd. Jag kanske inte borde äta dem, det skrivs mycket om dessa tabletter som jag absolut inte skulle vilja upp leva. Jag har ju faktiskt klarat mig så här länge utan dessa tabletter, fast de har ju varit rätt rörigt ibland. Mitt humör har ju många stackare fått stå ut med ibland. Jag kan inte säga att mitt humör blivit bättre för att jag tar concerta utan det handlar mera om att jag vill leva ett lugnare och ett harmoniskt liv så det är något jag har jobbat på. I början när jag skrev i min jag är bra bok (Mia Törnblom), så skrev jag ofta att jag behövde hjälp med att tygla mitt humör. Jag har skrivit många jag är bra böcker då menar jag många! Jag kommer faktiskt inte ihåg när jag skrev något om ilska. Så det med humör har inte med concerta att göra. Utan det är helt och hållet min egen förtjänst. Jag har funderat mycket idag på dessa tabletter nu.

Jag fick diagnos NU för några dagar sen äter nu COCERTA

Morgon dampen är som bortblåst!
Var hos läkaren igår som utreder adhd och sånt. Utredningen har tagit tid och väntan på denna var lång. Men nu har en ända liten tablett, tagit bort all susning i huvudet och alla myror i kroppen. Detta kanske inte bara är en fördel för jag lär bli lite eller mycket lat. Men jag lär kunna tänka klarare och lär kunna komma ihåg vad det är jag sysslar med kanske även kunna avsluta det projekt jag gett mig in på. Inte börja på tusen projekt samtidigt. Tänk jag behöver kanske inte sitta klistrad i soffan med både stickor och annat, utan kanske kommer jag kunna sitta still och inte hela tiden vara på språng. Herre gud vad skönt, kommer kanske inte heller att vara helt slut på kvällarna, kommer kanske inte vakna klockan fem sex på morgonen heller. En dörr har öppnats och en annan har stängts.
Det känns så underbart att vara klar, slippa ha koll på alla tider, som jag under en period nu haft att passa.
Med vetskapen om vad som gör att det ibland blir fel, varför, gör att jag nu kanske kan släppa vissa rutiner, som jag varit tvungen att ha för att vardagen ska funka. Kanske kommer inte hela mitt badrum var överfyllt med hårshampoo. Dammsugaren kommer kanske inte vara igång kl sju på morgonen. Alla papper, jag sprider omkring mig kanske senare kommer ligga på en plats där jag hittar dom. Gympapåsar och allt annat sånt, kommer också kanske vara där de ska vara. Eller så kanske de inte blir så viktiga för mig.
Jag har en uppfattning av att andra tycker att jag är väldans duktig och har koll på mina saker och det är nog den största lögnen om mig! För egentligen har jag ingen koll alls, utan hänger upp strukturer runt omkring mig, för att slippa koas. Men det tar mycket av min tid att ha alla dessa strukturer, och jag blev tokig om någon rubbade mina strukturer och regler innan detta. Kanske slipper jag detta nu! Eller jag kommer kanske att märka att det inte är så farligt, om saxen inte ligger där den ska. Att jag hinner gå till jobbet på två minuter, jag kommer att komma i tid. Behöver inte vara där en halvtimma innan, och framför allt jag behöver inte ha koll på allt! Utan jag behöver bara ha koll på det som är mitt.
Tack det här är jag väldigt tacksam för....
Jag känner stor tacksamhet för att nu, nu faller alla bitarna i pusslet på plats. Jag är inte biten som inte passar in, det är klart att jag är , jag fortfarande är den lilla kanstötta biten som inte passar in, men nu har jag mera förklaringen på varför det är så, varför det blev trångt, rörigt.

Och idag redan igår, fick jag svaret på en fråga om mig själv, som jag funderat mycket på. Det är varför jag känner en sådan kärlek, till alla dessa barn som det skiter sig för i skolan. Som inte funkar med sin omgivning. Dessa barn som alltid är på språng. De barn som alla tycker är så ouppfostrade och impulsiva odågor, till och med empatistörda. Får man höra som omdömen av dessa barn.
Hallå Vi har inte fattat någonting!! Hjulet snurrar för fort för dessa barn, och hur mycket empati har dessa barn mött i sitt liv?
De hinner ju inte ens blinka förens de gjort något fel, deras tankar åker autoban hela tiden. Empatistörning de är det dessa barn möter från sin omgivning hela tiden. Vem känner empati för Kalle som drar Lina i håret, för att orka hålla sig vaken? Vem känner empati för knarkaren som skiter i allt, visst man väljer hela tiden i sitt liv. Men jag kan lova dig att när Kalle är 40 år och längst ner på stegen i sitt missbruk, så var det inte det han valde då ha rökte sin första pipa. Han valde att må bra och valde då att få lite lugn i sin kropp.Detta kallas självmedicinering och det är det som blir så fel!
Hela tiden, många gånger om dagen, har dessa barn fått möta en omgivning som inte förstår. Som tröttnat innan de börjat. Tänk på hur trött man blir som vuxen när dessa barn är igång. Vissa av dessa barn möter hela tiden människor som inte klarar av dem. Synd eller rent ut sagt fördjä..... för när du som vuxen, har tröttnat på barnet. Då ska du veta att barnen redan mil innan tröttnat på sig själv, förlänge sen har han eller hon tryckt ner sig under jorden, och har tappat all sin lust, ork, och självkänsla. Förlänge sen! Självkänslan den har inte ens funnits där för den har aldrig blivit uppbyggd. Förlänge sen har han eller hon fått klart för sig att de inte duger att de inte är bra på något annat en att göra fel. Då är det ju ganska enkelt att lyckats med det, (att göra fel),för det är ju det de fått till sig av sin omgivning att de är bra på! jag bygger min självbild hur jag blir bemött och hur jag blir bekräftad. Att störa, göra fel och vara odugliga. Det är det dessa barn får kredit för. Det är då de blir bekräftade, det är då någon bryr sig! Då de gör fel!....Alla människor som arbetar med barn borde eller det skulle ingå i deras utbildning att ha stora kunskaper om Adhd, AS och alla de andra diagnoserna.
Det är en självklarhet för mig, synd att det bara är jag som tycker så!

Att vända till styrkor

Då har även denna dag blivit kväll. Dagen har förflutit i böckernas värld. Boken jag läser nu borde alla få den dag ens barn får diagnosen adhd. Det finns så många tankar som kommer till klarhet, då man läser boken, dessutom många övningar som kan vara till nytta för både föräldrar och barn att ta del av. Kbt är även det ett ämne som ligger mig varmt om hjärtat, det är något som funkar i praktiken.
Mycket tips i boken hur man kan diskutera med sina barn, om att förändra tankar så att känslan blir annorlunda och själv bilden som ofta fått många törnar, förändras till en positiv själv bild . Detta är ju inget man gör över en natt, utan det är ju ett sätt för att utvecklas ,och växa till en positiv och aktivt väljande individ med eller utan adhd. Hjälper även förälder att inse att det inte hjälper att skuld belägga sig själv, utan tar nya funderingar i akt och utvecklas för framtiden.

Styrkor hos de med ADHD

Det gäller att lyfta fram styrkorna i barn och vuxna som har adhd
Utan dessa Underverk till Människor hade vi inte kommit framåt i livet.
Barn med ADHD är ofta nyfikna människor som undersöker och provar på saker, utan att kanske inte tänka efter före vilket gör att ibland funkar det och ibland funkar det inte.
Min far var en sådan människa och han var verkligen en konstnär inom teknik visst när han lagade tekniska prylar så var det kanske inte så andra hade lagat det, och ingen kunde fixa det efter han hade varit där.
Men han fick allt han hade i sina händer att funka och han gav aldrig upp. Hans stora interesse var bilar och verktyg borrmaskiner mm.

Hittade en bok som jag tänker att införskaffa. Skriver mera när jag läst den .



Pris: 279,00 kr

Så lyfter du fram styrkorna hos barn med ADHD
Författare Lara Honos-Webb, PH.D.

http://brainbooks.easy.bluerange.se/nav10684