måndag 28 april 2008

ADHD conserta

har läst massor om mediciner mot adhd idag, nu börjar jag bli rädd. Jag kanske inte borde äta dem, det skrivs mycket om dessa tabletter som jag absolut inte skulle vilja upp leva. Jag har ju faktiskt klarat mig så här länge utan dessa tabletter, fast de har ju varit rätt rörigt ibland. Mitt humör har ju många stackare fått stå ut med ibland. Jag kan inte säga att mitt humör blivit bättre för att jag tar concerta utan det handlar mera om att jag vill leva ett lugnare och ett harmoniskt liv så det är något jag har jobbat på. I början när jag skrev i min jag är bra bok (Mia Törnblom), så skrev jag ofta att jag behövde hjälp med att tygla mitt humör. Jag har skrivit många jag är bra böcker då menar jag många! Jag kommer faktiskt inte ihåg när jag skrev något om ilska. Så det med humör har inte med concerta att göra. Utan det är helt och hållet min egen förtjänst. Jag har funderat mycket idag på dessa tabletter nu.

söndag 27 april 2008

Jag fick diagnos NU för några dagar sen äter nu COCERTA

Morgon dampen är som bortblåst!
Var hos läkaren igår som utreder
adhd och sånt. Utredningen har tagit tid och väntan på denna var lång. Men nu har en ända liten tablett, tagit bort all susning i huvudet och alla myror i kroppen. Detta kanske inte bara är en fördel för jag lär bli lite eller mycket lat. Men jag lär kunna tänka klarare och lär kunna komma ihåg vad det är jag sysslar med kanske även kunna avsluta det projekt jag gett mig in på. Inte börja på tusen projekt samtidigt. Tänk jag behöver kanske inte sitta klistrad i soffan med både stickor och annat, utan kanske kommer jag kunna sitta still och inte hela tiden vara på språng. Herre gud vad skönt, kommer kanske inte heller att vara helt slut på kvällarna, kommer kanske inte vakna klockan fem sex på morgonen heller. En dörr har öppnats och en annan har stängts.
Det känns så underbart att vara klar, slippa ha koll på alla tider, som jag under en period nu haft att passa.
Med vetskapen om vad som gör att det ibland blir fel, varför, gör att jag nu kanske kan släppa vissa rutiner, som jag varit tvungen att ha för att vardagen ska funka. Kanske kommer inte hela mitt badrum var överfyllt med hårshampoo. Dammsugaren kommer kanske inte vara igång kl sju på morgonen. Alla papper, jag sprider omkring mig kanske senare kommer ligga på en plats där jag hittar dom. Gympapåsar och allt annat sånt, kommer också kanske vara där de ska vara. Eller så kanske de inte blir så viktiga för mig.
Jag har en uppfattning av att andra tycker att jag är väldans duktig och har koll på mina saker och det är nog den största lögnen om mig! För egentligen har jag ingen koll alls, utan hänger upp strukturer runt omkring mig, för att slippa koas. Men det tar mycket av min tid att ha alla dessa strukturer, och jag blev tokig om någon rubbade mina strukturer och regler innan detta. Kanske slipper jag detta nu! Eller jag kommer kanske att märka att det inte är så farligt, om saxen inte ligger där den ska. Att jag hinner gå till jobbet på två minuter, jag kommer att komma i tid. Behöver inte vara där en halvtimma innan, och framför allt jag behöver inte ha koll på allt! Utan jag behöver bara ha koll på det som är mitt.
Tack det här är jag väldigt tacksam för....
Jag känner stor tacksamhet för att nu, nu faller alla bitarna i pusslet på plats. Jag är inte biten som inte passar in, det är klart att jag är , jag fortfarande är den lilla kanstötta biten som inte passar in, men nu har jag mera förklaringen på varför det är så, varför det blev trångt, rörigt.

Och idag redan igår, fick jag svaret på en fråga om mig själv, som jag funderat mycket på. Det är varför jag känner en sådan kärlek, till alla dessa barn som det skiter sig för i skolan. Som inte funkar med sin omgivning. Dessa barn som alltid är på språng. De barn som alla tycker är så ouppfostrade och impulsiva odågor, till och med empatistörda. Får man höra som omdömen av dessa barn.
Hallå Vi har inte fattat någonting!! Hjulet snurrar för fort för dessa barn, och hur mycket empati har dessa barn mött i sitt liv?
De hinner ju inte ens blinka förens de gjort något fel, deras tankar åker autoban hela tiden. Empatistörning de är det dessa barn möter från sin omgivning hela tiden. Vem känner empati för Kalle som drar Lina i håret, för att orka hålla sig vaken? Vem känner empati för knarkaren som skiter i allt, visst man väljer hela tiden i sitt liv. Men jag kan lova dig att när Kalle är 40 år och längst ner på stegen i sitt missbruk, så var det inte det han valde då ha rökte sin första pipa. Han valde att må bra och valde då att få lite lugn i sin kropp.Detta kallas självmedicinering och det är det som blir så fel!
Hela tiden, många gånger om dagen, har dessa barn fått möta en omgivning som inte förstår. Som tröttnat innan de börjat. Tänk på hur trött man blir som vuxen när dessa barn är igång. Vissa av dessa barn möter hela tiden människor som inte klarar av dem. Synd eller rent ut sagt fördjä..... för när du som vuxen, har tröttnat på barnet. Då ska du veta att barnen redan mil innan tröttnat på sig själv, förlänge sen har han eller hon tryckt ner sig under jorden, och har tappat all sin lust, ork, och självkänsla. Förlänge sen! Självkänslan den har inte ens funnits där för den har aldrig blivit uppbyggd. Förlänge sen har han eller hon fått klart för sig att de inte duger att de inte är bra på något annat en att göra fel. Då är det ju ganska enkelt att lyckats med det, (att göra fel),för det är ju det de fått till sig av sin omgivning att de är bra på! jag bygger min självbild hur jag blir bemött och hur jag blir bekräftad. Att störa, göra fel och vara odugliga. Det är det dessa barn får kredit för. Det är då de blir bekräftade, det är då någon bryr sig! Då de gör fel!....Alla människor som arbetar med barn borde eller det skulle ingå i deras utbildning att ha stora kunskaper om Adhd, AS och alla de andra diagnoserna.
Det är en självklarhet för mig, synd att det bara är jag som tycker s
å!

Att vända till styrkor

Då har även denna dag blivit kväll. Dagen har förflutit i böckernas värld. Boken jag läser nu borde alla få den dag ens barn får diagnosen adhd. Det finns så många tankar som kommer till klarhet, då man läser boken, dessutom många övningar som kan vara till nytta för både föräldrar och barn att ta del av. Kbt är även det ett ämne som ligger mig varmt om hjärtat, det är något som funkar i praktiken.
Mycket tips i boken hur man kan diskutera med sina barn, om att förändra tankar så att känslan blir annorlunda och själv bilden som ofta fått många törnar, förändras till en positiv själv bild . Detta är ju inget man gör över en natt, utan det är ju ett sätt för att utvecklas ,och växa till en positiv och aktivt väljande individ med eller utan adhd. Hjälper även förälder att inse att det inte hjälper att skuld belägga sig själv, utan tar nya funderingar i akt och utvecklas för framtiden.

Styrkor hos de med ADHD

Det gäller att lyfta fram styrkorna i barn och vuxna som har adhd
Utan dessa Underverk till Människor hade vi inte kommit framåt i livet.
Barn med ADHD är ofta nyfikna människor som undersöker och provar på saker, utan att kanske inte tänka efter före vilket gör att ibland funkar det och ibland funkar det inte.
Min far var en sådan människa och han var verkligen en konstnär inom teknik visst när han lagade tekniska prylar så var det kanske inte så andra hade lagat det, och ingen kunde fixa det efter han hade varit där.
Men han fick allt han hade i sina händer att funka och han gav aldrig upp. Hans stora interesse var bilar och verktyg borrmaskiner mm.

Hittade en bok som jag tänker att införskaffa. Skriver mera när jag läst den .



Pris: 279,00 kr

Så lyfter du fram styrkorna hos barn med ADHD
Författare Lara Honos-Webb, PH.D.

http://brainbooks.easy.bluerange.se/nav10684