Jag fick diagnos NU för några dagar sen äter nu COCERTA

Morgon dampen är som bortblåst!
Var hos läkaren igår som utreder adhd och sånt. Utredningen har tagit tid och väntan på denna var lång. Men nu har en ända liten tablett, tagit bort all susning i huvudet och alla myror i kroppen. Detta kanske inte bara är en fördel för jag lär bli lite eller mycket lat. Men jag lär kunna tänka klarare och lär kunna komma ihåg vad det är jag sysslar med kanske även kunna avsluta det projekt jag gett mig in på. Inte börja på tusen projekt samtidigt. Tänk jag behöver kanske inte sitta klistrad i soffan med både stickor och annat, utan kanske kommer jag kunna sitta still och inte hela tiden vara på språng. Herre gud vad skönt, kommer kanske inte heller att vara helt slut på kvällarna, kommer kanske inte vakna klockan fem sex på morgonen heller. En dörr har öppnats och en annan har stängts.
Det känns så underbart att vara klar, slippa ha koll på alla tider, som jag under en period nu haft att passa.
Med vetskapen om vad som gör att det ibland blir fel, varför, gör att jag nu kanske kan släppa vissa rutiner, som jag varit tvungen att ha för att vardagen ska funka. Kanske kommer inte hela mitt badrum var överfyllt med hårshampoo. Dammsugaren kommer kanske inte vara igång kl sju på morgonen. Alla papper, jag sprider omkring mig kanske senare kommer ligga på en plats där jag hittar dom. Gympapåsar och allt annat sånt, kommer också kanske vara där de ska vara. Eller så kanske de inte blir så viktiga för mig.
Jag har en uppfattning av att andra tycker att jag är väldans duktig och har koll på mina saker och det är nog den största lögnen om mig! För egentligen har jag ingen koll alls, utan hänger upp strukturer runt omkring mig, för att slippa koas. Men det tar mycket av min tid att ha alla dessa strukturer, och jag blev tokig om någon rubbade mina strukturer och regler innan detta. Kanske slipper jag detta nu! Eller jag kommer kanske att märka att det inte är så farligt, om saxen inte ligger där den ska. Att jag hinner gå till jobbet på två minuter, jag kommer att komma i tid. Behöver inte vara där en halvtimma innan, och framför allt jag behöver inte ha koll på allt! Utan jag behöver bara ha koll på det som är mitt.
Tack det här är jag väldigt tacksam för....
Jag känner stor tacksamhet för att nu, nu faller alla bitarna i pusslet på plats. Jag är inte biten som inte passar in, det är klart att jag är , jag fortfarande är den lilla kanstötta biten som inte passar in, men nu har jag mera förklaringen på varför det är så, varför det blev trångt, rörigt.

Och idag redan igår, fick jag svaret på en fråga om mig själv, som jag funderat mycket på. Det är varför jag känner en sådan kärlek, till alla dessa barn som det skiter sig för i skolan. Som inte funkar med sin omgivning. Dessa barn som alltid är på språng. De barn som alla tycker är så ouppfostrade och impulsiva odågor, till och med empatistörda. Får man höra som omdömen av dessa barn.
Hallå Vi har inte fattat någonting!! Hjulet snurrar för fort för dessa barn, och hur mycket empati har dessa barn mött i sitt liv?
De hinner ju inte ens blinka förens de gjort något fel, deras tankar åker autoban hela tiden. Empatistörning de är det dessa barn möter från sin omgivning hela tiden. Vem känner empati för Kalle som drar Lina i håret, för att orka hålla sig vaken? Vem känner empati för knarkaren som skiter i allt, visst man väljer hela tiden i sitt liv. Men jag kan lova dig att när Kalle är 40 år och längst ner på stegen i sitt missbruk, så var det inte det han valde då ha rökte sin första pipa. Han valde att må bra och valde då att få lite lugn i sin kropp.Detta kallas självmedicinering och det är det som blir så fel!
Hela tiden, många gånger om dagen, har dessa barn fått möta en omgivning som inte förstår. Som tröttnat innan de börjat. Tänk på hur trött man blir som vuxen när dessa barn är igång. Vissa av dessa barn möter hela tiden människor som inte klarar av dem. Synd eller rent ut sagt fördjä..... för när du som vuxen, har tröttnat på barnet. Då ska du veta att barnen redan mil innan tröttnat på sig själv, förlänge sen har han eller hon tryckt ner sig under jorden, och har tappat all sin lust, ork, och självkänsla. Förlänge sen! Självkänslan den har inte ens funnits där för den har aldrig blivit uppbyggd. Förlänge sen har han eller hon fått klart för sig att de inte duger att de inte är bra på något annat en att göra fel. Då är det ju ganska enkelt att lyckats med det, (att göra fel),för det är ju det de fått till sig av sin omgivning att de är bra på! jag bygger min självbild hur jag blir bemött och hur jag blir bekräftad. Att störa, göra fel och vara odugliga. Det är det dessa barn får kredit för. Det är då de blir bekräftade, det är då någon bryr sig! Då de gör fel!....Alla människor som arbetar med barn borde eller det skulle ingå i deras utbildning att ha stora kunskaper om Adhd, AS och alla de andra diagnoserna.
Det är en självklarhet för mig, synd att det bara är jag som tycker så!